Fakta
Namn: Magnus Ericson
Sysselsättning: Internationell skotillverkare med stort hjärta för staden Alingsås.
Koppling till BK Spark: Sporadisk B-lagsspelare, initiativtagare till BK Sparks samarbete i England under 00-talet.
Jag landade i BK Spark tillsammans med bland andra Jalle Hovisalo och Peter ”Pepsi” Olausson. Vi blev då en del av klubbens första generationsväxling – både på plan (i B-laget) men framför allt på fest och efterfester i lokalen på Stråhles allé (där McDonalds ligger idag). När delar av gänget som en gång bildat klubben började att lägga skorna på hyllan kom vi in med ny energi. Jalle med brokigt förflutet i AIF hade värvats då han tog körlektioner av Rene Sköld. Jalle, i sin tur värvade med mig. Så gick det till när vi som egentligen spelade handboll började med fotboll.
Kanske blev vi sugna efter VM 1978, Argentina tog VM guld med hjältar som Oswaldo Ardiles och Mario Kempes, en kedjerökande förbundskapten, Cesar Luis Menotti på bänken, så otänkbart idag men då såå BK Spark.
Eftersom jag mest verkade utomlands på grund av jobb så blev det mest träningsläger och några sporadiska inhopp i B-laget för min del. Jag hade spelat mycket handboll i AHK och trots brist på större fotbollsmeriter kände jag mig ändå varmt välkommen då jag var hemma i Alingsås under de här åren på 1980-talet.
Mitt största minne från åren med BK Spark är utan tvekan samarbetet med Sunday League-laget Greenharts från norra London. Hade under vår bröllopsresa till Sydafrika 1996 lärt känna Geoff och Nora Clarke som drev puben The Royal Oak i Sheffield. De hade berättat att de hade en fotbollstokig svärson från London. Något år senare sågs vi i samband med att Geoff gått bort då Nora med dotter och familj kom och hälsade på vår familj i Alingsås.
Jag föreslog för den fotbollstokige svärsonen Chris att han borde ta med sitt lag till Alingsås för matcher mot BK Spark och ta del av festligheter under Potatisfestivalen. På så sätt skulle minnet av Geoff hedras och pokalen som vi spelade om skulle döpas till Geoff Clarke Memorial Trophy. Jag tog kontakt med Claes Svensson och berättade om idén. Han tvekade inte en sekund, tog förslaget vidare till berörda i klubben, planer fixades och ställdes i ordning inför besöket från England.
Men det var faktiskt inte det sportsliga som räknades under de här åren. Vem minns hur matcherna gick? För de flesta av oss minns vi maten och minglet efter matcherna. Det engelska inslaget i Potatisfestivalens öltält, nere vid Lillån mitt emot där Estrad idag ligger, gick heller inte att undvika eller att ta miste på. Det skummade av ölet och alla glada tjommarna var där kan man lugnt säga. Den gamle pubägaren Geoff log säkert i sin himmel.
2004 spelade vi returmatch på bortaplan i London, faktiskt på den plats där idag London Stadium ligger, huvudarena under de olympiska spelen 2012. Då var det ingen arena, utan mest en leråker.
Vi som var med minns en blöt och kall fredagskväll 2004 på en regntung gräsmatta. Sällan har en varm dusch och kall öl smakat bättre som efter den matchen som jag tror slutade 1–1 efter en rekordlång tilläggstid.
Helgen kröntes med besök på White Hart Lane, där Tottenham tog emot Newcastle i ett klassikermöte i Premier League. Inbjudna av Tottenham Hotspurs FC uppmärksammades BK Spark av speaker, på jumbotronen och i det officiella matchprogrammet.
Nu ser jag fram emot jubileumsfesten den 26 oktober. Även om det är kul att minnas bakåt – så är det framlänges klubben ska leva. Grattis med avancemang till div 5.
Vi ses på festen!
./.